Likvärdig service ser olika ut på svenska

Denna artikel belyser olikheter i stödfunktioner som erbjuds unga på svenska i huvudstadsregionen och hur unga når stödtjänster på svenska.  Artikeln har som målsättning att väcka tankar och ge perspektiv på ungas möjligheter till likvärdig service på sitt modersmål svenska.  Fokuseringen ligger på unga i behov av stöd (ålder 16–29) och data har inhämtats från en ungdomsverkstads årsstatistik (Sveps, 2019). Artikeln illustrerar hur ungdomsverkstaden når unga i behov av stöd samt hur Navigatorns nationella utvärdering inte beaktar unga med svenska som modersmål (Valtakari m.fl., 2020). Artikeln är skriven som en del av forsknings-, utvecklings- och innovationstemat på yrkeslärarutbildningen vid Tavastlands yrkeshögskola (Hämeen ammattikorkeakoulu). 

En dörr, många tjänster eller en tjänst, många dörrar

Studievägledning, vägledning eller handledning ges traditionellt på alla utbildningsnivåer, oberoende av skolspråk. Studerande får handledning i olika former och den är både ämnesspecifik och individuellt inriktad. Ett projekt som tagit fasta på stöd- och vägledningstjänster efter grundskolan för svenskspråkiga nyländska ungdomar är Stora komet (YH Novia, n.d.). I resultatet framkommer att unga uppmanas vara i kontakt med lokala social- och hälsovårdstjänster och sysselsättningsfrämjande tjänster, men att en stor del av svenskspråkig service ordnas av olika föreningar och tredje sektorn. De flesta organisationer arbetar på distans och det finns stödtjänster på nätet och via telefon.När det kommer till information och rådgivning, nämns Navigatorerna i kommunerna. (Luckan UngInfo, n.d.)

För närvarande finns ett sjuttiotal Navigatorer i Finland. De är lokala och regionala servicepunkter för information och handledning för unga under 30 år. Konceptet ”en dörr, många tjänster” har spridits runt om i landet (Ohjaamo, n.d.) och erbjuder unga mångprofessionellt stöd. Navigatorn eftersträvar att ge unga heltäckande tjänster och att unga snabbare får tillgång till service (Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, 2020). Det är en ”plats” där den unga kan få stöd i studie-, arbets- och hälsorelaterade ärenden. En service som tar hela individen i beaktande.

I den nationella utvärderingen som gjordes våren 2019 får Navigatorerna positiv feedback och de ungas serviceupplevelser var bra.  Av de 742 unga i åldern 14–29 som deltog i utvärderingen, anser över 90 % att de har fått det stöd de önskat och har upplevt att de varit delaktiga i beslutsprocessen. Hela 80 % ansåg att tilltron att hitta en studie- eller arbetsplats har ökat och att deras syn på framtiden har förtydligats. (Valtakari m.fl., 2020, ss. 75–76) Forskningsresultaten visar att Navigatorverksamheten är effektiv och unga som är i behov av mångprofessionellt stöd har nytta av Navigatorns tjänster. Det finns även ett samhälleligt behov av mångprofessionell verksamhet och här får unga nytta av professionellas samverkan. I Statsrådets utvecklingsförslag för Navigatorerna nämns bland annat ett behov av en tydligare definiering av Navigatornätverket; vad arbetet i Navigatorn innebär; vem som har nytta av en kundrelation; vilken roll olika aktörer har i nätverket och vad samverkan förutsätter av de olika parterna.  (Valtakari m.fl., 2020, ss. 78–80, 158–159). Generellt framkommer det att resultaten är goda, samverkan fungerar, brukarna är nöjda och beslutsfattarna likaså.

Wrede-Jäntti och Westerback (2019) har följt hur den svenskspråkiga servicen förverkligas i Navigatorerna och menar att i utredningen deltog endast sju deltagare (1 procent) med svenska som modersmål. Den största nämnda orsaken till det minimala deltagandet är låg efterfrågan på svenskspråkig service. I huvudstadsregionen med tvåspråkiga kommuner erbjuds endast ett fåtal tjänster på svenska och det är oklart hur servicen är strukturerad och prioriterad. Navigatorn har inte likvärdig service att erbjuda unga på svenska, men det lyfts inte upp i den nationella utvärderingsrapporten om Navigatorerna. Westerback (2016, ss. 32–33) har i sin analys tagit fram positiva effekter med Navigatorsamarbete och ser att det ger ett bredare utbud av välfärdstjänster för svenskspråkiga unga, förutsatt att service erbjuds på svenska. Det finns stödnätverk och organisationer som ger svenskspråkig service, men etablerade samarbetsstrukturer är ovanliga och i många fall utgörs svenskspråkig service av ett fåtal tjänstemän eller är beroende av personliga kontakter (von Kraemer, 2016, ss. 55–56).

Svenska språköar bygger egna nätverk

En organisation som ger svenskspråkiga stödtjänster för unga i huvudstadsregionen är Sveps ungdomsverkstad. Sveps grundades år 1996 med målsättningen ”att förbättra svenskspråkiga ungas möjligheter till studier och arbete, att motarbeta skol- och studietrötthet, att förbättra de ungas välmående samt motarbeta utanförskap” (Sveps, n.d.). Ungdomsverkstaden tillhandahåller handledning och gruppverksamhet för unga i åldern 16–29 år och upprätthålls från och med år 2017 av yrkesinstitutet Prakticum. Inom Sveps arbetar ett mångprofessionellt team för att stöda unga i ärenden som rör sysselsättning, välmående, delaktighet och vardagsfärdigheter.

Uppsökande ungdomsarbete i Finland inleddes år 2008 och även så på Sveps. Syftet med uppsökande ungdomsarbete är att nå unga som är i behov av stöd och hjälpa dem att hitta rätt sorts stöd, men processen är ofta arbetsdryg och kräver god kännedom om välfärdstjänster, oberoende språk. Grundprincipen är att utföra arbetet tillsammans med den unga och skapa en förtroendefull vuxenkontakt och arbeta enligt tillsammans uppställda mål. Inom uppsökande ungdomsarbetet genomförs arbetet utgående från de principer som fastställts i lagen (Ungdomslagen 1285/2016).

Under år 2019 har uppsökande ungdomsarbetet på Sveps fått kontaktbegäran av 241 unga. Kontaktbegäran innebär här utlämnande av uppgifter för uppsökande ungdomsarbete (Ungdomslagen 1285/2016, 11 §), men även unga som själv har tagit kontakt. Av dessa 241 är 212 unga nådda och ett samarbete med de unga har inletts. 

Figuren visar att uppsökande ungdomsarbetet på Sveps når unga främst via utbildningsanordnare (antal 73, 30 %) eller direkt via den unga eller en anhörig (antal 73, 30 %).  Från social- och hälsovården är begäran om kontakt 24 och från verkstäderna är antalet 37. En handfull unga kom under året via arbets- och näringsbyråer.  (Sveps, 2019) Behovet av svenskspråkig service är tydligt och svenskspråkiga unga har motsvarande utmaningar som övriga språkgrupper. Sveps når unga via nätverk och egna kanaler och arbetar för att få ihop tjänster som gynnar de unga.  

Reflektioner

Studier visar att ”en effektiv styrning till tjänsterna är nyckeln till de positiva konsekvenserna” av Navigatorernas verksamhet (Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, n.d). Det finns ett nationellt intresse att fördjupa samarbetet med tanke på att stöda unga, men när språkfrågan adderas verkar ärendet bli komplext. De svenskspråkiga öarna hittar sina samarbetsparter men behöver inkluderas med de finska utan att förlora sin språkliga funktion. Personal bör kunna arbeta på svenska med tanke på sakkunskap, teamarbete och en hållbar utveckling. En effektiv styrning till svenskspråkig skola och utbildning gör att elever och studerande även kan prioritera det.När kommuner främst lyfter upp Navigatorn som informations- och rådgivningscenter, men varken styr, marknadsför, erbjuder eller når svenskspråkiga unga, är stödtjänsten inte likvärdig för den målgruppen.  En låg efterfrågan på svenskspråkig service betyder inte självfallet en brist på behov, speciellt inte om information och service saknas på svenska.

Personer med svenska som modersmål (Statistikcentralen, 2019) är en liten kundgrupp, med motsvarande behov som resten av befolkningen. Samarbete för kostnadseffektivitet innebär samarbete över språkgränserna. Tillsammans kan professionella ge bättre stödtjänster för unga, men samtliga aktörer behöver erkänna behovet och inse nyttan. Frågan i fortsättningen lyder snarare om vi skall vägleda till produktivitet eller effektivitet? Artikeln bekräftar att stödfunktioner finns på svenska, men utförs delvis av projekt, föreningar och tredje sektorns organisationer. Målgruppen och stödbehoven existerar, men behöver lyftas upp i personalrekryteringar, marknadsföringskampanjer, ansvarsuppgifter och prioritet.  Asia vaan etenee helpommin suomen kielellä, mutta kenelle?

---